Mgr Ing. Ryszard Jastrzebski, VD for „Technolkonstrzêbski Co Sp. z o.o. w Krakowie” Mgr Tomasz
Skakuj, Instytut £¹czenia Metali w Krakowie, doktorant
vid Zak³ad Psychologii Ogólnej, Uniwersytet Jagielloñski Mgr Jadwiga Jarosz, psykolog, Instytut £¹czenia Metali w Krakowie
*tolkning av texten utförd av Peter Brindell, Instytut £¹czenia Metali w
Krakowie - tidigare publicerat i
tidningen ”Soldadura Y Technologias de Union” 1. Inledning Likt många andra begåvade personer från
det kommunistiska blocket blev jag inom ramen för exceptionellt begåvade
under tio år av min gymnasie och högskoletid lärd att hantera och lösa
ekonomiska o militära nyckelfrågor. Jag har avslutat de två sista
åren inom fysik, elektronik, elektrotermi, metallurgi, mekanik och
svetsteknologi på Jagiellonska universitetet (Krakow), Gruv och
Metallurgiakademin (Krakow) samt Tekniska högskolan i Gdansk. Under tiden
patenterade jag sättet att använda vatten som isolator vilket ej härdar en
undervattenssvetsfog. Jag publicerade även en artikel om skärbränningsmetoder
under vatten som senare ompublicerades i den engelska tidskriften “Welding
International”. Fastän jag ej blev forskare så försökte jag med
vetenskapliga metoder systematisera information på ett vetenskapligt sätt.
Det fanns dessvärre ingen vetenskaplig metod som kunde beskriva tillvägagångssättet
vid svetsskolning. Av detta skälet har inget av de 10 polska läroverken som
kan svetsområdet gett ut en doktorsgrad i detta ämne. Det hände ofta att en erfaren svetsare kunde utföra
arbeten som var omöjliga för en robot, inte nog med det; svetsaren kunde vid
alkoholintag konstigt nog utföra ett komplicerat svetsförband. Jag har
erfarenheter av praktisk karaktär som jag insamlat vid byggnadsplatser i Polen
under 15 år. Jag har arbetat med metoder som förbättrar svetsarnas färdigheter
med hjälp utav ingenjörer som i sin tur inte kan svetsa i praktiken.
Stark
konkurrens bland träningsfaciliteter som organiserades i Krakow under 90-talet
tvingade författarna till denna artikel att förbättra kvaliteten på det
utbud av kurser som fanns. Marknaden som dominerades av privata företag
tvingades att lära alla nyutbildade svetsare de arbetsrutiner och färdigheter
som ansågs nödvändiga i västeuropeiska företag. Kraven från den
tyska marknaden påskyndade denna forskning
över de nya lösningar som krävdes inom områden som aldrig förr blivit
behandlade i samband med svetsning. 2.
Forskningsprogrammet Man skulle kunna tro att sambandet mellan en
svetskursdeltagare och svetsövervakningskursdeltagare är lik den som finns
mellan en idrottsman och dennes tränare. Om detta stämmer så är det i
teorin möjligt för en ingenjör att lära en annan person att svetsa fastän
han själv ej behärskar konsten att svetsa. Problemen som uppstod utav fysisk
träning löstes relativt snabbt. Det dök upp problem av vetenskaplig
karaktär med beskrivningen av erhållna praktiska erfarenheter i
synobservation och koordinationen av rörelser med observation. Av en ren tillfällighet
fick jag bekräftelse på de praktiska observationer jag gjort under en tjänsteresa.
Det visade sig att mina observationer fanns med i psykologiska publikationer. För
mina arbetskollegor var detta ej accepterbart då de såg på
psykologin sett från Freuds verk. Det har nämligen visat sig att modern psykologi
tillsammans med medicin och datorvetenskap behandlar vetenskapen bakom
informationsbearbetning i människans hjärna. Det räcker alltså att namnge
erfarenheter från svetsområdet
med begrepp från kognitiv psykologi och informationsbearbetning Under arbetets gång visade det
sig att en svetsare använder tre av hans sinnen: den kinetiska djupkänseln,
synen och hörseln. Denna tremodala funktion av svetsaren fortlöper i motsats
till den vardagliga mänskliga erfarenheten. Det är inom svetsning möjligt att
använda tre modeller av kognitiv
psykologi vid bildanalys: flerstegsanalys av pandemonium kännetecken,
analysering via syntesen av erfarenhet och modell jämförelse. Sättet en svetsare reagerar på
olika stimuli beror mer på sättet han ser de fysiska fenomen som
ackompanjeras vid svetsprocesser än de fenomen som verkligen äger rum. Dessa föreställningar
uppstår av vardaglig erfarenhet och är mycket olika de som uppstår
när en erfaren svetsare arbetar. För att förbättra läroprocessen har följande termer
använts; psykofysik, den naiva teorin, adaptionsproblematiken, fenomenologi av
perceptionen, det psykiska programmet, metafysik av representation och
medvetande, den multimodala modellen samt den ickekartesiska
minnesfunktionsteorin 3.Kognitiva processer
vid jämförelse av bilder. Den dynamiskt växande läran som innefattar kognitiv
psykologi gör det möjligt för oss att samla in dessa karaktäristiska
egenskaper för att såsmåningom använda dem inom svetsning. Tre
modeller av bildidentifikations-system har blivit analyserade: flerstegs analys av pandemonium kännetecken,
analys utav syntesen av erfarenheten och modell jämförelse. Deras användning vid nivån av teoretisk träning jämnar
ut chanserna mellan de mindre begåvade och de 10% av befolkningen med medfödd talang. Ingenjörers
användning utav modellen flerstegs
analys av pandemonium kännetecken möjliggjorde det att bilda
övertydliga modeller av svetsbadsmiljön som nu tillämpas vid utbildning.
3.1 Visuell
Perception Man har analyserat information som behandlar sättet kring
perceptionen och filtrationen av en bild genom den perceptiva apparaten,
särskilt
vid fall där en vital del av en bild inte befinner sig på figuren (de ljusa delarna på en bild), som vanligt, fast i bakgrunden
(de knappt synbara delarna). (”Figuren” och ”bakgrunden” är tekniska,
perceptiva termer tagna från gestaltpsykologin). Varje svetskandidat har sin syn undersökt Förmågan att observera är nödvändig för läroprocessen.
Svetsbågen är så pass intensiv att lärlingen till en början ej
ser de relevanta delarna: den föregående svetsen, flytande metallbadet
och flytande slagget. Först efter en lång träning så undviker han
att observera den bländande svetsbågen och koncentrerar sig istället på
viktigare element. Ofta efter långvarig träning så reagerade
kursdeltagaren ej på instruktörens tillsägelser. Efter att instruktören pekat ut den flytande metallbadet
och det smälta slagget med svetstråd så ökade hastigheten av läroprocessen.
Detta visar att en kursdeltagare har problem till en början
att identifiera den mindre synbara flytande metallbadet, den föregående
svetsen samt svetsdiket mot den bländande svetsbågen. Synen och förmågan att urskilja det smälta slagget
från den flytande metallen mot bakgrunden av den mycket ljusstarka svetbågen
och en mörk bild av den föregående svetsen och svetsdiket spelar en stor
roll vid kontrollen av svetsprocessen. Man har iakttagit problem vid svetsning
hos personer som har problem med att urskilja olika röda nyanser mellan den
liknande färgen av det smälta slagget och den smälta metallen. När en svetsare är instruerad till att observera
svetsprocessen från en sådan vinkel att beläggningen av elektråden
täcker den mest intensiva delen av svetsbågen så presterar han
mycket bättre. Å den andra sidan gör observering av svetsprocessen med
endast ett ögon mycket svårare pga bortfallet av den tredimensionella
synen. Under forskning genomförd av ILM vid Technolkonstrzebskis
svetsskolningsanläggning har det visat sig att en utförlig beskrivning utav bilder
som framställer svetspunkten förkortar den tid som krävs av svetsaren att erhålla
kompetens inom observation av svetsbadet. Liknandes är det enklare att urskilja
kända personer i en folksamling än de man mindre känner till.
3.2
Det traditionella systemet för svetsskolning – psykologisk modell för
analys genom syntes av erfarenhet Skolningprogram till dags datum innehåller delmoment
där kursanten efterhand utför svårare svetsövningar. En analyseringsmodellgenom en syntes av erfarenheter
(interpretation av senorisk information bygger på kunskapen av vad
signalen ska). Denna kunskap tillför en enorm mängd information som samlas,
vanligtvis används resultaten för att förstå händelseförloppen. Denna
kontextbaserade information framkallar förväntningar som fokuserar vår
uppmärksamhet mot vissa stimuli och är ansvariga för deras selektiva
upptagningsförmåga. Denna modell har en självinlärningsförmåga. Många bra svetsare kan ej förklara varför de utför
en korrekt svets medans andra svetsare utför dåliga. En instruktör visar snabbare en rörelse praktiskt än
att förklara var den teoretiskt. För det andra så vet han ofta ej varför
han utförde det på just det viset och inte ett annat. Läroprocessen vid svetsning börjar ofta när en elev av
ren tillfällighet utför ett korrekt fragment av en svets och registrerar
bilden av svetsbadet i det omedvetna. Efter många försök lär han sig
att stabilisera processen och utför den ihågkommna bilden av svetsbadet. Det negativa med denna metod är att träningsresultaten
beror på den hittillsvarande alldagliga erfarenheten i att känna igen
bilder. Därför är det efter 2år från träningsögonblicket endast
20% av de som lärde sig svetsa som fortfarande arbetar inom yrket. Dåliga arbetsvanor försvårar läroprocessen,då
mycket tid förloras vid eliminationen av dessa. 5.
Systemet av flerstegsanalys av pandemoniumets kännetecken Detta system använder datorer exempelvis vid inläsning
av text, även högintelligenta svetsare använder sig av metoden. Flerstegssystemet genom analysering av kännetecken på
det så kallade Pandemoniumet (detta system innhåller följande demoner som jobbar på en mottagen bild
där var och en av dem utför en annan verksamhet. Den första demongruppen – bilddemonerna
har den lättaste uppgiften; de registrerar helt enkelt den primitiva bilden
från en signal ytterifrån. Sen är bilden analyserad genom känneteckensdemoner
var och en av dem letar efter eventuella karaktäristiska kännetecken i
bilden; en speciell linje eller vinkel, en unik kurva eller kontur. Kognitiva demoner
observerar känneteckensdemonernas reaktioner. Varje kognitivdemon är ansvarig
för identifikationen av en särskild struktur av kännetecken. Det sista steget
innehåller avgörandedemoner som bestämmer intensiteten av
reaktionerna på den inviduella kognitivdemonen. Pandemonium
systemet beskriver stegen i känneteckens analysen.) Datorer använder detta system när de läser bokstaver.
Arbetandes med detta system så delar en svetsare upp olika element av
bilden som var för sig ansvarar för olika attribut på svetsen. Han
analyserar och delar upp modellen. En del av svetsarna kunde efter omfattande träning svetsa
i lättåtkomliga platser men klarade ej av arbeten under svårare förhållande.
En erfaren och intelligent svetsare inhämtar inte bara
praktik omedvetet utan även medvetet, detta tillåter intellektuell
bearbetning och medför ett stadigare grepp av svetsbrännaren samt tillförandet
av svetsmaterial under svåra arbetssituationer. För att kunna bildge en modell utav ett smältbad lärdes
ingenjörer svetsa genom denna modell. Därefter fick en konstnär med olika
metoder baserande på en intelligent svetsares minne återskapa grälla
bilder som visade smältbadets omgivning. Ingenjörer beskrev vilka element som
var vitala under svetsprocessen och instruerade konstnären att måla dessa
med tjocka linjer. Dessa modeller användes senare vid träning av svetsare
genom modelljämförelse metoden. 3.3 Den psykologiska
modelljämförelse metoden för igenkänning av bilder använda utav de bästa
svetsarna. För att fastställa vilken modell de bästa
svetsarna använder sig av så observerades en svetsare vid kylningen och
uppvärmningen av ett provstycke. Svets parametrarna och rörelsetrajektorierna
ändrades för att åstadkomma samma smältbadsform. Baserat på detta
fastställdes det att de bästa svetsarna använde sig av modelljämförelse
metoden. Det är anledningen till att MAG-svetsaren hellre kortar ner bågen
genom korrektur av spänningen efter det att bågen är uppvärmd än att
korrigera strömstycket på trådmataren. Modelljämförelse systemet (den enklaste modellen,
nyckelbegreppet är ”modell” – representation som undergår
rekognition. Rekognititonen är möjlig genom ett jämförande om en yttre
signal passar signalen bättre
än de andra modellerna leder till signal identifikation). Deltagarna av kursen
”Ingenjörsövervakning och inspektion av svetsarbeten” blev under ett
flertal tillfällen under en lång period visade mekanismerna av
svetsutformning, tekniken bakom tillförsel av värme samt tekniken bakom användandet
av tillsatsmaterial och förhållandet mellan processdynamik och en
observerad bild. Detta medverkade till att deltagarna som aldrig förut handhaft
en brännare vid första försöket utförde en svets med korrekt rotvulst och
svetsråge i metoderna MAG och TIG. För att den korrekta bilden av den första
svetsen skulle överensstämma med den inlärda bilden i fortsättningen så
förde en instruktör deltagarens hand under de första dagarna.
Detta gjordes tills dess att den egentliga bilden av de självutförda
svetsarna överensstämmde med den förinlärda bilden. Svetsare som är utbildade med hjälp av denna metod
klarar bättre av arbetssituationer på svåråtkomliga och mörka
platser. De framkallar hela bilden användande sig av de synliga delarna och kan
på detta sätt föra brännaren med precition. 4. Rollen av hörsel
inom träning av svetsare Bland de mest erfarna svetsarna fanns personer som till
den största delen använde sig av hörseln och inte synen. Detta visade sig vid
svåråtkomliga och mörka platser när en sådan expert kunde
utföra en korrekt svets. En erfaren svetsare kan använda hörseln för att erhålla
stabilitet vid antändning av svetsbågen och utföra en korrekt svets.
Detta minskar ansträngningen på synen och gör svetsprocessen mindre uttröttande.
Vid rörsvetsning kunde dessa svetsare även kontrollera kvaliteen på
rotsidan med hjälp av hörseln. Ett karaktäristiskt ljud inne i röret talade
om att rotvulsten var korrekt. Skenet på ljusbågen kunde också
kontrolleras på detta sätt. Då detta är möjligt kan svetsaren
koncentrera sig på smältbadet. Under ett experiment som utfördes kunde vissa kursanter
endast använda sig av sin hörsel (utan någon som helst synobservation
tillåten) när instruktörerna provvisade svetsning. Dessa kursanter
frambringade bättre resultat jämfört med resterande kursanter Bågrörelser längs smältdiket och vid sidan av en
föregående svets påverkar längden på ljusbågen i närheten
av svetsfogen och den föregående svetsen därtill ändras ljudet också.
Detta medför att en svetsare som urskiljer de olika ljudnyanserna kan arbeta
likt en fladdermus (rit.5) 5. Kinetisk känsel Detta har inget att göra med känselsinnet. Det är en
sorts djupkänsel som möjliggör en nogrann lokalisering av extremiteter med hjälp
av muskelspänning. Extremiteterna är den del av kroppen som har den känsligaste
delen av nervsystemet. Detta innebär att även en minimal fysisk rörelse redan
mottages som en subjektiv signal rörandes rörelsen. Det finns ett starkt
samband mellan det kinetiska kännandet och balanssinnet som är lokaliserat i
mellanörat. Det är anledningen till att en svetsare med balansproblem aldrig
ens kan uppnå en minimal kompetensnivå, oberoende av vilken
svetsskolningsteknik man använder. Kinetisk känsel är den tredje aspekten pä den
multimodula modellen av svetsarens kognitiva beteende. Den har sin egna, unika sätt
att koda information (sensorisk-definitiv) Det viktiga här
är placeringen av syncentran i de cerebala hemisfärerna (nackloberna) samt
placeringen av kinetiskt känselcentran i vristerna (postcentala gyruset bakom
centrala suculus). Nu måste vi bearbeta problemen som uppstår vid
integrationen av information som inkommer från båda centran när det
gäller koordination av sikt och sensorisk-motorisk feeback. Om båda
centran var placerade i olika hemisfärer skulle kommunikationen mellan dem båda
vara svårare än om de var placerade tillsammans. Faktumet att den
kinetiska känseln används utav de bästa svetsarna kan observeras. De fattar
ej tag i svetsbrännaren hårt för att det skulle blokera informationen om
positionen baserandes på muskelspänningen. Därför rekommenderas det att
föra brännaren ungefär som en 2 kilos penna. Genom att föra kursantens hand
under svetsskolningen aktiveras den kinetiska känseln. 6. En Multimodal Modell av Svetsarens Kognitiva
Aktivitet. En multimodal modell av svetsarens kognitiva aktivitet
baseras på syn, hörsel och djupkänsel (kinetisk) och sparar
informationen i långtidsminnet. Det finns återföring mellan
respektive nivå. Data som inkommer från dessa sinnen är mottagna
utav svetsarens hjärna, och detta flyter in på det kognitiva beteendet av
andra sinnet. En svetsare som guidas av en instruktör och lär sig vertikal
svetsning genom kinestetisk känsel, kan genom informations bearbetning och
synestes av synsinnet ändra rörelser för att placera en svets i olika
positioner – något en robot inte kan göra. Detta motsäger den
kartesiska sinnesteorin, vilken menar att sinnet är oberoende av kroppen. I
praktiken vet vi ej exakt när en svetsare leder en brännare baserandes på
bild analysering, när han börjar använda hörsel sinnet, eller när hans rörelser
är automatiska och användande endast den kinestetiska känseln. Troligtvis så
minimerar den mänskliga kroppen tröttheten, ändrades deltagandet av olika
sinnen beroende på en utvald situation. 7. De Psykologiska
Grunderna av Svetsarens Manuella Träning Det visade sig
att fysisk träning inte räckte för att garantera att en svetsare gjorde
korrekta svetsar. Utförandet av en korrekt rörelse jämförandes med en bild
är beroende av svetsarens visualisering av fysiska fenomen, det betyder mer användande
av psykologi än av muskler. En medelperson som baserar på evolution,
vardaglig erfarenhet, filosofi, religion och kultur ser på svetsprocessen
i rak motsats till hur den egentligen är. Vanligtvis kommer en oerfaren
svetsare utforma ett svetsbad annorlunda än hans mer erfarna kollegor. Som vi
kommer att visa nedan, för att lära en svetsare korrekta tekniker måste
han ändra hans kognitiva beteende helt.
En tysk ingenjör
vid namn Fechner introducerade terminologin
psykofysik, och namngav en vetenskap som behandlade relationen mellan egentliga
fykiska processer och dess mottagande utav en människa (hur stor skillnaden
mellan styrkan på stimulus och förmågan att se skillnaden i
stimulusets styrka måste vara). Det är bäst förklarat om vi tar ett
exempel av en liten rörelse av en klockvisare iakttagen av en person. Inom
svetsning ligger svårigheten i att beskriva elemet av bilden, i vilken förändringen
är bäst igenkänd utav en människa. För att skola en svetsare så att
han kan göra en likadan svets så är det bäst att ”leda kanten av
svetsbadet mot den översta delen av den föregående svetsen” än att
”föra varje ny bädd över halva bredden av den föregående”, för
att delande av distansen till hälften ej är precist. (rit 4) Senare blev termen mer vanlig och är nu också använd
för att beskriva hur en människas psyke reagerar på fysiska fenomen. En svetsare som observerar ett svetsbad gör en jämförelse
till en vattenpöl och tror att om pölen är stor så måste djupet
också vara stort, och om pölen är liten så är djupet också
litet, vilket inte stämmer om pölens storlek är regulerad i metoden MAG genom
längden av bågen det vill säga spänningen.(rit 6) Då är svetsaren tillsagd att en elektrisk båge
skapas utav gasrörelser. Och mängden av smält metall beror på
strömstyrkan
som regulerar flödet på joniserad gas. Därefter baserandes på en
illustration och antagandet att, kvantiteten av smält metall inte beror på
båglängden utan på strömstyrkan, vi övertygar svetsaren att ju längre
svetsbågen är, desto mindre blir rotvulsten. (rit 7). Det ändrar TIG
svetsarens medvetenhet till den grad att de genomför rotvulsten med en kort båge.
Sedan övertygar vi att innbränningsdiken
uppstår på grund av otillräcklig uppvärmning av materialet, när
den smälta metallen istället för att bredda ut sig flyter ner i svetsbadet
och lämnar ett hål kallat innbränningsdike. Temperaturen på
materialet beror på storleken av den uppvärmda ytan och tiden av uppvärmning.
(rit 8). På det viset gör en TIG svetsare toppytan med en lång båge,
försäkrande sig om att smältbadet är tillräckligt stort. Likanande tror vi
att en sällskaplig person har en god humor, vilket inte alltid är sant. Det är
ett exempel på den naiva teorin, eller en subjektiv tanke (i detta fall:
till ett smältbad) skapad som resultat av en naturlig tanke. Genom evolution
har vi lärt oss att vara rädda för att drunkna, trilla ner i ett hål
eller vatten. En svetsare som gör en rotvulst, i sin tur, är rädd för att smält
metall kommer att rinna ner i en fåra. Av denna anledning så svetsar
oftast en rörsvetsare inte i position PA. I biologisk psykologi sä kallar vi
detta ett adaptionsproblem. En behandling av den tredje dimensionen baserandes på
två-dimensionella ytor har varit beskrivna av en fransk
perceptionspsykolog vid namn Merlean Ponty, och är känt som fenomenologi av
perceptionen. Baserandes på trajektionen och dynamiken av en brännare
så kan en svetsare bestämma om konkavitet eller konvexitet i en
fogtoppyta, genom att basera på två dimensioner bestämmer han om
den tredje. Som kan ses i illustrationen, en svetsare som gör en fogtoppyta kan
välja mellan rörelser som utbucktande, inbucktande och sick-sack. En
medelperson, som har en bild i sitt sinne framför sig av ett vattenfall som
blir mindre i dess nedre del, tänker att en svets gjord uppifrån kommer
att vara bredare i dess centrala del, och bli mindre i dess nedre del, fastän
att den är konvex, i verkligheten äger motsatsen rum. När man rör brännaren
nedåt så puttar vi den smälta metallen i sin övre del på
sidorna nedåt. (rit 9). Denna filogenetiska erfarenhet, bunden till människans
erfarenhet, som gör att en fogsvetsare utför en särskild rörelse (oftast
fel) för att uppnå en konvex svets eller bättre rotvulst av en plåtkant, är kallad ett psykiskt
programm. Den metafysiska typen av tänkande är en teori om
verkligheten relaterad både med kultur och filosofi –representation
eller närvarande. I detta fall kan personer av en annan kulturell och
filosofisk bakgrund uppfatta fysiska fenomen annorlunda än polska personer, och
tack vare detta enklare lära sig svetsa, utan att ändra deras kognitiva
beteende. Enligt den Kartesiska sinnes teorin, så är sinnet
en separat sak, kognitiv självlysande. Experimentet i vilken en svetsare tränad
i vertikal svetsning av en instruktör som leder hans hand, senare gör han en
korrekt svets i en annan position på egen hand, bevisar att kroppen kan lära
en svetsare att göra logiska accosiationer. På ett liknande sätt lärde
en grupp psykologer från Krakow några komplicerade matematiska
regler genom fysiska träningar, med detta så stämde ej den kartesiska
teorin. 8.
Erfarenhet- Syntastes Synastes betyder applicering av ett stimulus från
ett sinne till en annat (målning av ljudet, lära svetsaren att fungera
som en fladdermus). Det inträffade också att svetsare efter långvarig
träning kunde svetsa i lättåtkomliga platser, men kunde inte klara av
att svetsa i svåråtkomliga platser. Ofta så inträffar det att äldre svetsare med dålig
syn och med darrande händer producerar viktiga svetsar bättre än sina yngre
kollegor med ett par års erfarenhet. Bestämmande faktorer här är kunskapsnivån av de
erfarna svetsarna och deras psykiska styrka. Många instruktörer anser att träningen borde
avslutas först då när kursanten slutar tänka om svetsningen och leder
brännaren automatiskt, utan någon medveten kontroll. Den medvetna
kontrollen fungerar som ett programmtillbehör som saktar ner datorprogrammet. 9. Psykisk uthållighet Det sägs att en ung svetsare som avslutat en svetskurs
är som en oerfaren idrottsman och kan ej som de äldre med erfarenhet,
klara av den psykiska pressen. Svetsarens inställning till hans jobb är också
viktig. Om vi säger åt honom att ”måla i smält metall”, så
jobbar han bättre och med mindre utmattning. Svetsare borde uppmanas att tänka
på att utföra jobbet och inte om svetsen kommer att vara korrekt. Vi
uppmanar tänkande på processen inte på närvaron. 10. Ändringen av rörelser
vid omkvalifikation från en metod till en annan. Olika svetsmetoder kräver olika metoder av förande utav
brännaren. Ändrande av gamla vanor fungerar bäst på intelligenta
svetsare. Svetsare med hjärnskador kan å andra sidan ej ändra sina
vanor. De svetsare som jobbade med inlindad elektråd och
som omkvalificerade sig till MAG svetsning, försökte fortfarande, av vana,
att göra en rotvulst med sick-sack metod vid en 1.5mm bred öppning och
hade problem med att göra en rotvulst. TIG svetsare som förut gassvetsade är
mindre effektiva och utför rotvulster av dålig kvalitet. Gassvets vanor
hindrar också produktionen av toppytor utan inbränningsdiken. Liknande svårigheter
uppstod för gassvetsare när de omkvalificerade sig från svetsning till vänster
till svetsning till höger. 11. Rollen av
kursskolning vid ändring av kognitiva funktioner hos svetsaren till motsats av
alldaglig erfarenhet som en förutsättning för att uppnå mästarskap i
svetsning. Det händer att ”självlärda svetsare” skriver in sig
till en kurs. De har mångårig erfarenhet och är uppfattade som
specialister av deras chefingenjörer med byggtillstånd för svetsning som bra fackmän som utan
skolning borde klara av ett svetsprov. Först när man visar dessa svetsare de färdigheter
och krav som andra tränade specialister innehar så blir de mindre ambitiösa
och bestämmer sig för att förlänga träningsperioden före provet. Under
kursen visar det sig att tiden förlängs ytterligare och därför behöver en självlärd svetsare
50% mer tid än en nybörjare. Detta beror delvis på att den självlärda
svetsaren inte direkt förstår behovet av att göra sig av dåliga
vanor, som i sig är långt ifrån lätt. Inom svetsning är det självklart
att mästarskap kräver kunskap och erfarenhet av ett par generationer, utan att
erhålla denna information under kursen är en amatör hjälplös. Nivån
på svetsarens yrkesskicklighet beror på instruktörens och hans
kollegors yrkesskicklighet, som delar deras erfarenhet med honom, och på
hur ansvariga deras uppgifter är samt kunskaps-nivån på
chefssvetsingenjören som övervakar arbetet. 12. Fysisk skolning Ett experimentet utfördes i samarbete med rörelse
mekanism specialister med mål att identifiera inflytandet av
muskelbildande vid svetseffektivitet. Det har försökts att mäta muskler för att statistiskt
bestämma vilka muskelpartier som är vitala vid svetsning. Det visade sig att
vetenskapliga metoder för mätande av muskler använda i idrottshögskolor var
svåra att analysera och därför ej effektiva. Vi använde en annan metod. Flerårig erfarenhet inom skolning visar att långa,
sportligt byggda och atletiskta personer hade mer svårigheter att lära
sig praktiska kunskaper av svetsning än otränade personer. De hade ofta
problem med att föra brännaren stabilt och precist. Efter långvariga
undersökningar visade det sig att musklerna som är ansvariga för att föra brännaren
är vristmusklerna och inte biceps. Proportionen mellan vristmuskler och biceps är viktig.
Montörer som utför hårt fysiskt arbete måste träna deras
vristmuskler intensivt, annars kommer deras biceps att minska precisionen av rörelser. Personer som genomförde rörelser med hela handen hade svårigheter
vid svetsning. Personer som bara rörde deras vrister och fingrar genomförde
svetsningen mycket bättre. För många kurstimmar under en dag är tröttande
för kursanter och leder till att de vänjer sig till dåliga vanor. Även
uppehåll under träningsperioden som är för långa har ett negativt
inflytande på effektiviteten av träningen. Ett experiment utfördes: en mer erfaren kursant tränade i 12 timmar per dag en nybörjare tränade 4 timmar per dag
Kursanten som tränade mindre men systematiskt, lärde sig svetsa
snabbare och bättre.
Kurstiden är tiden för uppbyggnaden av muskler. Erfarenhet visar att en
kurs kan inte vara kortare än 20 arbetsdagar. Ett längre uppehåll
inflyter negativt på träningen.
Med tanke på skillnaden mellan effektiviteten kommer en TIG
svetsare och en gassvetsare svetsa lika många svetsar (runt 200) på
rör f 75 x 3.2 mm, det betyder 1200 meter av
rörledningar under ett tillfälle. Liknande, lärandes MAG svetsning och
inlindad elektråd svetsning behövs ett liknande antal svetsar av samma
bredd. Den låga effektiviteten orsakas av nödvändigheten av pauser utav
kursanten efter varje 50mm av ny svets för att observera den utförda svetsen. Slutsatsen är att EU normerna som fastställer det krävda
antalet av timmar, inte dagar, inte möjliggör de tidigare nämda och självklara
aspekterna av praktik vid inlärning av svetsning, och är därför en liten bit
inexakta. När tekniken är behärskad så bestämmer träningen
felfriheten. Tryckbehållare svetsare som återkommer efter en långvarig
semester utför ett par felaktiga svetsar till en början. Liknande resultat kan
vara orsakade utav för intensivt arbete eller träning. Uthållighet är också ytterst viktig vid långvarig
svetsning. De svetsare som har bra teknik i att hålla och föra brännaren
blir ej trötta så snabbt. Intensivt svetsande kräver 2-3 dagars vila.
Ett längre uppehåll flyter dåligt in på svetskvaliteten.
Under den första arbetsdagen efter ett längre uppehåll borde man ej
jobba på viktiga svetsförband. 13. Forskningsprogram
för svetsteknologer Forskningen påbörjades med en uppgift riktad till
svetsingenjörerna som ledde svetskurserna. De var tillbedda att inhämta
erfarenheter och utföra specifika experiment. Kunskapen var tillförd av ett
hundratal svetsexperter som höll föreläsningar på ”Kursen för övervakning
och kontroll av svetsarbeten”, organiserade av Technolkonstrzêbski Co Sp.
zo.o. i Kraków. Experimenten och observationerna var utförda i träningscentran
i välkända företag och i svetslaboraturium vid tekniska högskolor i Polen. I
laboratoriumen så var instruktörerna lärda praktiska kunskaper i att förbättra
svetsarens rörelser som var en del av ovan nämda kurs. Huvudsyftet av forskningen var: en träning i igenkänning av de mindre synbara delarna av
svetsbadet, som är viktiga för svetsningen och utformandet av svetsförbandet.
(förmågan att filtrera bilden av svetsbadet). 14. Vad en psykolog kan tillföra svetsområdet Följande uppgifter för en psykolog var formulerade med
tanke på de nya möjlighteterna: överväga möjligheterna av att förvärva information om
fenomen som uppstår vid svetsprocessen på den omedvetna nivån
av informations bearbetning, att förvärva kunskap på studierna om lärandet av
färdigheter (praxis) baserandes på feedback mellan syn och muskelrörelser, förbereda metoder för teoretisk träning *Förbereda psykologiska tester åt svetskandidater
som möjliggör ett individuellt anpassat träningsprogram. 15. Ett modernt träningsssystem
för skolning av högkvalificerade svetsare med metoden TKS -
Visande och diskuterande en modell av ett svetsbad – jämnar ut
svetsarens chanser i bildigenkänning, 90% av befolkningen erhåller förutsättningar
för svetsning. - Psykofysiska
övningar – ändrar de erhållna erfarenheterna till det motsatta och är
användbara inom svetsning. - Individuella
träningsprogram matchande de erhållna erfarenheterna genom bildigenkänning
och även igenkänning utav dåliga
erfarenheter. - Intervju om
svetsarnas synpunkter på metoderna som behandlar teknologiska problem och
ett program som korrigerar vissa av dessa problem. - Träningen
börjar med de svåraste svetspositionerna (liknande sjuksjöterske träning)
– psykisk uthållighet och eliminering av lektioner i praktik efter
kursen. - Föra
kursantens hand utav en insruktör – kinestetisk känsel, utformningen av en
bildmodell placerad i det omedvetna (en instruktör är närvarande hela tiden). - Kontinuerligt
träningssystem i vilken svetsare med olika svetsbehärskande nivåer är
tränade under samma tid – utbytandes erfarenheter med de mest avancerade
svetsarna - synbar förbättning av träningen, psykisk press som uppstår
av de mindre avancerade vid ikapplöpningen till de bättre. - Separat träning
av två kursanter, där en svetsar medans den andra observerar (tredje
dimensionen) och kopierar instruktörens korrektioner av den svetsandes rörelser
(två personer för brännaren tillsammans) - Intensiv träning
inte mer än 4 timmar dagligen, varje dag i inte mindre än 20 dagar. - Vristmuskel
träning och inlärning av det rätta greppet och förandet av brännaren genom
ändringar i fingrarnas muskelspänning (förbättrande av proportionen mellan
vristmuskler och biceps som blokerar rörelserna med brännaren). 16. Slutsatser Kursträning lär de kunskaper som baseras på många
generationers erfarenhet och är därför oersättlig för att erhålla högprofesionella
kunskaper, Praktisk träning, utförande krävande uppgifter under övervakning
av en svetsingenjör är nödvändig, Användandet av kognitiv psykologi baserade metoder som
behandlar svetskolning såsom repeterande uppvisande av övertydliga bilder
av svetsbadet, kan reducera träningen till 4 timmar per dag, men det totala
antalet dagar måste vara minst 20 för TIG och MAG svetsning (vid
fogsvetsning i position PF) och minst 40 dagar för gas och inlindad elektråd
svetsning (vid fogsvetsnig i positionerna PF, PC, HL045), Kunskap om kognitiv psykologi och mekanismer av visuell
informations bearbetning hjälper chefssvetsaren att uppnå bättre svetsrörelsekorrektion, Europieska normer som anger det totala antalet träningstimmar
och inte dagar samt svetsar är inexakta, Lärandes gassvetsning före TIG träning och inlindad
elektråd svetsnig före MAG träning kan hjälpa till en början men visar
sig skadlig för att uppnå de bästa resultaten vid slutet av träningen, Bättre
resultat är uppnådda när man lär sig TIG metoden före gassvetsning och
MAG metoden före inlindad elektråd svetsning, En erfaren svetsare har större psykisk uthållighet
än hans yngre kollega och med det mer pålitlig vid utförande av mycket
ansvarsfulla svetsförband (liknande de situationer som uppstår i idrott
vid viktiga tävlingar), Den bästa svetsaren analyserar genom användandet av en
bild som framställer svetsbadet genom en psykologisk jämförelse modell. I det
traditionella träningssystemet så använder man modellen av följande
erfarenheter mellan industrirobotar och personer med högre utbildning använder
modellen för analys av pandemonium kännetecken. I det traditionella träningssystemet
för svetsare så är det följande erfarenheter av dagliga erfarenheter
som bildar färdigheter i igenkänningen av bilder som bestämmer om en person
innehar förutsättningar för svetsning, Visandes övertydliga bilder av svetbadet och påbörjandet av träning genom att föra de avspända händerna på kursanten av en instruktör i metoden TKS tillåter en ökning av antalet personer som innehar förutsättningar för svetsning från 20 till 80%, Påbörjandet av skolningen i metoden TKS från
vertikal position när det gäller plåt i position PF och i position PE när
det gäller rör liknande de vid träning av sjuksjöterskor utvecklar psykisk
uthållighet och kortar ner tiden av praktik som är nödvändig för att
ge svetsaren ansvarsfulla uppgifter. Enligt psykofysik inom svetsning så bör man lära
svetsaren att fungera kognitivt i motsats till vardagligt liv för att lära
svetsaren att svetsa korrekt. Detta bygger på att ändra den naturliga modellen av
föreställningen av de fysiska fenomenen.
Tremodal
modell av svetsarens kognitiva funktionering
| ||||||||||||||